Jag upphör aldrig att förvånas över hur, till synes skärpta och smarta människor, återgår till grottstadienivå när de riskerar att inte få som de vill. I (mp):s interna diskussioner om JA eller NEJ till EU- utträde finns det tyvärr grottmänniskor på båda sidor just nu. Skämmes, ta mig sjutton...

Efter att ha bläddrat lite i ett nummer av tidningen Miljömagasinet, som av någon mystisk och oförklarlig anledning landat med personligt adresserat tryck hemma hos mig, kan jag bara konstatera att det var bättre förr. Med förr menar jag förstås tiden då suveräna Elisabeth Wiechel var tidningens chefredaktör, och hade ambitioner att bygga upp en seriös endagarstidning med. I dag verkar den mest vara någon form av sammelsurisk samlingsplats för människor som inte får chansen att göra sin röst hörd någon annanstans, till på köpet med fler artiklar om Lissabonfördraget än om miljön.

Sett i backspegeln hade nog varit lika bra om MM gått i graven den dagen Elisabeth lämnade tidningen. Personligen tyckte jag det var en svart dag när partiet beslutade ta sin hand från tidningen, för det startade nedmonteringen och avlövningen av en tidning som en gång var på väg att bli Sveriges mest seriösa nyhetstidning med miljöperspektiv...

Visan "Snoriga Sture" av Robban Broberg passar in på eders undertecknad just nu. Drabbades av en rejäl förkylning förra fredagen och den har inte gått över. Snarare blir det bara mer och mer attjo, mera snor och dessutom huvudvärk och lite feber. Förkylt är bara förnamnet...

 Det blev en 56:e plats för Sverige i medaljligan i OS, där vi mot slutet skuggade andra länder med stolta idrottstraditioner såsom Baharain och Panama. Det var guldmedaljen som fattades, annars hade vi mycket väl kunnat matcha dem i statistiken...

Vi hamnade i vart fall inte sist bland de nordiska länderna. Island, som under finaldagen hade chansen på ett guld i handbollsfinalen, fick nöja sig med ett silver då Fransmännen blev en för svår nöt att knäcka. Så med 35 platser upp till Norge på 21:a plats, och 15 platser ner till Island på 71:a plats, så kan nu SOK se tillbaka på ett OS fyllt av blågula tillkortakommanden...

Samtidigt blev OS en succé. Inte minst för värdnationen som ordnat ett spel väl matchande de senaste deceniernas succéolympiad - Sydney 2000. Fast man kan ju undra om kinserna år 2104 kommer kunna nyttja fågelboet på samma effektiva vis som vi i Sverige fortfarande nyttjar Stockholms Stadion som stod värd för OS 1912. Den olympiska huvudarenan i Peking ser ut att ge vika vilket ögonblick som helst, men snygg, det är den...

Medaljfördelning Peking-OS 2008, slutställning:

1.Kina - 51 guld, 21 silver, 28 brons

2. USA - 36 guld, 38 silver, 36 brons

3. Ryssland - 23 guld, 21 silver, 28 brons

- - -

21. Norge - 3 guld, 5 silver, 2 brons

- - -

30. Danmark - 2 guld, 2 silver, 3 brons

- - -

44. Finland - 1 guld, 1 silver, 2 brons

- - -

56. Sverige - 0 guld, 4 silver, 1 brons

- - -

71. Island - 0 guld, 1 silver, 0 brons

Efter en mer än passande lång paus föll andan på i dag. En skön cykeltur ner till Hjortens Udde lockade. Så i stället för att följa Kallurs, Holms och Thörnblads kvalfyllda insatser i OS, så tog jag och trampade iväg. Och även om den senaste veckan tett sig mer än lovligt höstlik, så finns det ännu flera vibbar kvar från sommaren. Än smeker vinden mot kinden när man cyklar, och det går helt okej att trampa kring med kortbyxor...

Bilden föreställer fyren vid Hjortens Udde, i något av vad som kan sägas vara Dalslands ostligaste utpost i Vänern. Tvärs över sjön, bara några mil bort, tar Hindens steniga och halvmilslånga revformation vid.

På den här bloggen har pausen blivit längre än vad jag först tänkte. Så blev också semestern den längsta jag haft någonsin, fem härliga veckor nästan mitt på sommaren. Under de tio år jag arbetade på ICA var det nu, mitt i augusti, som semestern började, om man alls unnade sig någon. Och sedan jag blev politisk sekreterare för några år sedan, har jag inte kunnat koppla av riktigt på sommaren, eftersom jag varit själv. Nu, med Lise som kollega, är vi fler som kunnat dela på sysslorna och jourerna i Vänersborg, och då fanns plötsligt tid för fullständig ledighet. Om jag ska vara ärlig, så är detta den mest lediga sommar jag haft sedan 1987, året innan före första sommarjobbet. Satiken, vad skönt!!!

Därför blir det nog ingen smäktande inledning med dagliga inlägg på bloggen, nu när höstterminen drar igång, utan en mjuk övergång från lediga anekdoter till dagliga rapporter. Men i läsare - hav tålamod - snart är det nog full rulle igen...

Elfsborg har hittills i år överraskat positivt inom herrfotbollen. Inte bara har man vunnit matcherna mot de övriga topplagen, man har också visat en hyfsad stabilitet mot bottenlagen. Men i kväll tog det stopp, när Gefle rättvist vann med 1-0 på Borås Arena. Lite som när Ryssland besegrade Sverige i EM.

Solsystemets minsta planet (sedan Pluto blev degraderad till småplanet), Merkurius, krymper. Det kan konstateras sedan rymdfärjan Messanger fångat upp bilder från den innersta av planeterna. Anledningen sägs vara att planetens kärna håller på att kylas av, vilket orsakar sammandragningar med enorma förkastningssprickor över planetens yta.

Solens närmsta granne Merkurius utsätts också för en extrem form av solvind, som genom årmiljardernas lopp, undan för undan slitit bort det mesta av atmosfären. Planetens närmiljö innehåller nämligen stora spår med vatten och annat, som dess lilla gravitation ej kunnat hålla emot när solvinden blåst på.

När Messanger far förbi nästa gång, om 91 dagar 5 timmar och 29 minuter, så kommer man försöka kartlägga huruvida det finns is och vatten vid planetens polarområden. Trots närheten till solen är temperaturerna vid polarområdena närmre -130 grader, samtidigt som teperaturen mot ekvatorn (för den sida som befinner sig mot solen) är över 400 grader varm.

Nästan så man tycker lite synd om vår kusin ett par pinnhål närmre solen...

I fredags, när kvicksilvret stod på 29,3 grader, vandrade vi upp längs de vindlande stigarna till platsen för där filmen om Ronja Rövardotter spelades in. Platsen är Sörknattens naturreservat, bara några mil från Mellerud. Kvartsitbergen är många och utsikten bedårande. Precis som i filmen hördes storlommens klara ljud ekandes mellan bergknattarna. (knatte är ett dalsländskt ord för naket berg).

Efter den långa vandringen upp, var det skönt att ta en fika, och när vi vandrat ner svalkade vi oss i vattnet som syns i bildens vänstra hörn. Vattnet hette Gällsjön, och trots att den ser ut som en liten blå göl med en liten ö på bilden, så är den en dryg kilometer. Bara själva ön är nära 200 m lång.

Ståendes längst upp på Sörknatten, så förstår man att området var ett väldigt passande ställe för att spela in Ronja Rövardotter på - ostörd natur varhelst man ser (sånär som på en kraftledning i nordväst). 

Ett besök på Sörknatten rekommenderas varmt för dig som gillar att vandra i naturen, ta det försiktigt bara, så du inte ramlar ner i helvetesgapet. I verkligheten är klyftan bara omkring 4-5 meter djup, men det är ju tillräckligt för att man ska slå sig ganska illa.

Läs mer om Sörknattens Naturreservat.