För bara några år sedan var (c) alltid att räkna som ett stöd i frågor om komplementärmedicin. Den här veckan, när frågan om att tillföra komplementärmedicinsk kompetens till regionens Program- och prioriteringsråd avgjordes i Hälso- och sjukvårdsutskottet, valde partiet att tyst avslå motionen.

Nej, centerns regionala hälso- och sjukvårdspolitik har inte förblivit densamma sedan mångåriga landstings- och regionpolitikern Alva Hjärth lämnade sina centrala uppdrag. Synd tycker jag, att ett parti som förr gick i bräschen, nu sitter på avbytarbänken och böjer sig för vad (fp) och (s) beslutar. I stället fick vi stöd från oväntat håll, (m) och (v), partier som tidigare varit milt sagt tveksamma. Kul att de börjar intressera sig för frågan. Dessutom ter det sig som att (svg) kommer stödja oss i fullmäktige. Det finns trots allt hopp, även om (c) dessvärre valt att sätta sig på avbytarbänken tillsammans med övriga majoritetskollegor i regionen...

Den österrikiske högerextremist- politikern och guvernören i delstaten Kärnten, Jörg Haider, går i dag till angrepp och kräver stopp för asylsökande tjetjener till Österrike. Anledningen är att han anser att tjetjener är mer aggressiva än renrasiga österrikare.´

Haider hör till de mest extrema av de extrema, och det är skrämmande att uttalanden som Haiders inte är åtalbara...

I dagens CNBC- program "Europe this week" presenterades att den franske presidenten under helgen eller nästa vecka kommer tillkännage att han vill se den före detta premiärministern i Förenade kungariket (Storbritannien), Tony Blair, som EU- president. Det hela är, såvitt jag förstår, ännu bara ett rykte. Vi får väl se om CNBC får rätt eller inte...

En bit upp i dimman, en våning i från vinden,

sitter ensam kvinna med tårar uppå kinden.

Hon kan inte vandra ner för sin egen trappa,

sitter därför fångad, hon kan inte schappa.

Med lur i sin hand ringer hon nån gång i bland,

vill ha hjälp att ta sig ut men får som svar: - Nej.

Nej moder Svea till svar säger hon ingen tid har,

av välfärden som en gång var, bara fernissan är kvar...

- - - -

Om jag fick framföra en förhoppning inför år 2008, så är det att partiet jag tillhör anstränger sig ännu hårdare för att lösa problemet med ensamheten hos äldre. Den undvikande kyla som möter dem som är för friska för särskilt boende, men för ensamma och sjuka för att vilja bo kvar i hemmet, är inte värdigt ett land som slår sig för bröstet när rättvisa och solidaritet kommer på tal i internationella sammanhang. Till det är partier på såväl höger- som vänster- sidan inom politiken skyldiga. Trots goda tider har det mänskliga bemötandet av de äldre som är friska för särskilt boende blivit sämre. Den gröna rörelsen däremot förespråkar att vi ska ta tillvara det friska, entusiasmera, engagera och ta oss tid även för de äldre som inte är svårt eller kroniskt sjuka, och se dem som den resurs de faktiskt är.

Tamej sjutton, det borde egentligen vara en mänsklig rättighet.

(till "Bara fernissan är kvar, del 1)

När nu Västra Götalands första landshövding genom historien, Göte Bernhardsson lämnar sin tjänst, har regeringen beslutat tillsätta vänsterpartiets förre ekonomipolitiske talesperson, Lars Bäckström, som ny landshövding. Han tillträder i slutet av januari, och har en mandatperiod på 6 år.

Lars Bäckström tillhörde förnyarna inom (v), det vill säga dem som stod för sitt partis förnyelseprocess under 90- talet, och gjorde vänstern rumsren. Likt många andra förnyare, åkte han ut från partitopp när partiet på riksnivå åter stakade ut en mer renlärig vänsterkurs. Under sina år som ekonomipolitisk talesperson rönte han dock stort erkännande, också utanför sitt eget parti. Han höll sig till fakta, utan att för den delen ge avkall för sin övertygelse. Och hans lite bohemiska stil förgyllde många ekonomiska debatter i den annars ganska grå riksdagsvardagen.

Jag har alltid gillat och beundrat Lars Bäckström, och även om jag egentligen anser att det är ett otyg med landshövdingar, som i praktiken är en förlängning av det gamla fogde- samhället, så tror jag att han kommer göra ett gott arbete. Ett gott beslut av regeringen, att utnämna just "Bäckis", tycker jag...

Har under hösten fått förfrågningar från människor som velat nominera mig till Partistyrelsen. Till en början ville jag bara vifta bort det hela, och försökte i stället finna egna favoriter i partiet, att nominera. Tyvärr är di flesta allt för kloka för att tacka ja till en kandidatur (de flesta på grund av att de har så mycket annat att göra), och det var också därför jag häromkvällen satt och skrev ett långt brev till en av dem som varit på mig, och sade att, näe, jag vill nog inte ställa upp, inte den här gången.

Så sent som under gårdagens lunchrast på thairestaurangen i Vänersborg förklarade jag för min kollega Lise, att jag inte tänkte ställa upp. Men så kom kvällen, med nya övertalningsförsök, från helt andra håll. Ett gott kvällsmål med trevligt sällskap, och plötsligt kom där ett svagt ögonblick, där jag lät mig bli nominerad. Så nu står man här och outar sig som kandidat till Miljöpartiets styrelse.

Solidaritet är förstås ledordet. Men ambitionen är främst att försöka bidra med erfarenheter och kunskap kring regionpolitiska frågor, såsom kultur, mångfald, jämställdhet, arbetsmarknadsfrågor, utbildning, infrastruktur och kollektivtrafik. Och hälso- och sjukvård, förstås.

Förhoppningsvis kan jag också tillföra något i arbetet med att utveckla sätten vi kommunicerar på. Det är genom kommunikation man skapar delaktighet, vilket i förlängningen ger förutsättningar för glöd och iver över att komma med och förändra världen. Där har vi dessvärre varit dåliga, traditionellt sett (även om utvecklingen gått åt rätt håll de senaste åren). Och i bland sätter vi effektivitet framför delaktighet, något som tyvärr givit upphov till en del konflikter runtom i partiet. Att arbeta med brobygge mellan gräsrötter och partiledning, måste därför ses som oerhört viktigt. På så vis kan vi minska de motsättningar som ibland uppdagas, skapa en enhegtlig "vi"- känsla, och fokusera på att stärka den gröna rörelsen, vilken vi själva är en del av...

Det känns lite overkligt, tämligen pirrande, väldigt roligt, ganska ruskigt men samtidigt oerhört spännande att meddela att man kandiderar till partiets styrelse. Mamma Mia, vad har jag givit mig in på, och hur ska detta sluta ?!?

Men som tur är, känner jag ännu en västsvensk som blivit övertalad att kandidera, samtidigt som jag blev det, måhända outar han sig också på sin blogg, vad det lider ;-) Och förhoppningsvis finner valberedning och kongress honom vara en betydligt lämpligare kandidat, vilket jag personligen tycker att han är...

Vår regionpolitiker Birgitta Losman skriver idag en analys om villkoren för kvinnor i allmänhet och unga kvinnor i synnerhet på Politikerbloggen. Som medhjälpare har jag förmånen att följa Birgitta, och jag måste säga att analysen är sylvass och knivskarp! Hon beskriver, utan omsvepningar, precis hur det är att vara kvinna och dessutom i sammanhanget tämligen ung kvinna i Västra Götaland i dag.

Efter gårdagens samtalsrunda med moderaterna, valde de att yrka bifall till Miljöpartiets motion om att tillföra komplementärmedicinsk kompetens till regionens Program- och prioriteringsråd. Jag tackar och gläds åt att Martin Andreasson (m) lade ett bra yrkande på hälso- och sjukvårdsutskottets bord, ett yrkande som innebar bifall till motionen. Roligt också, att såväl (v) som (svg) säger sig stödja vår motion när den kommer till fullmäktige. En brokig samling partier, ska sägas, men uppslutningen visar på att det faktiskt går att påverka.

Det är ett trendbrott, att vi i (mp) äntligen får stöd för en sådan här motion. Skit samma sen, att (s), (c) och (fp), liksom oppositionspartiet (kd) ter sig allt mer regida i sin hållning till komplementära behandlingsmetoder...