Ujujuj, vad många kommentarer det är kring kärnkraft på Heitis blogg just nu. Många av dem kommer från den unge och ständigt talföre kärnkraftsentusiasten (och säkerligen mycket påläste) Johan Simu. Så vadan min rubrik, kan ju vän av ordning ställa sig?

Anledningen till min rubrik kommer sig av den tystnad som råder bland de politiker som förespråkar fortsatt uranbaserad energiproduktion. För frånsett ett och annat folkpartistiskt pressmeddelande råder det en gruvlig tysthet - vill man kväsa debatten?

Genom att tiga, och bara låta branschfolk ta debatten, tvingas vi politiker på avvecklarsidan hela tiden föra diskussionen på bortaplan.

Som fackperson slipper ju Johan ta ansvar för helheten, att lyfta in frågan i ett större sammanhang.

Den politiska debatten om kärnkraftens vara eller inte vara bör föras mellan dem som är beredda att politisera frågan, medan den tekniska debatten bör föras mellan de som har ett tekniskt specialintresse. Och medan den som politiserar frågan måste ta hänsyn till helheten, nischar sig den som resonerar tekniskt in på en begränsad del.

Låt mig exemplifiera vad jag menar, med att jämföra med hälso- och sjukvården:

Låt oss säga att det i landstinget finns två partier, (a) och (b). En rapport visar på att de multisjuka äldres behov av närvård innebär att landstinget måste prioritera kring vad de vill satsa på.

Mitt under partiernas gemensamma överläggningar, presenteras ett reportage från en tidning, en artikel om landstingets handsvettsoperationer. Landstinget har i många år legat i bräschen, men de sista åren har inga nyinvesteringar gjorts, och sjukhusordföranden uppmanar politikerna att bestämma sig för hur de vill ha det: - Ska ni utveckla eller avveckla?

De båda partierna bestämmer sig för att sätta in sig i frågan. Man för först en dialog bland dem som gått igenom behandlingarna, och möts av divergerande åsikter och uppgifter. Vissa är nöjda med ingreppen, medan andra tycker sig fått en försämring av känslen.

Sedan är det dags att möta företrädare för professionen. Chefen för handkirurgin erkänner att, jo, vi hade en del initiala problem, men vi ser att nästa generations operationsinstrument är betydligt mer säkra och minskar riskerna för känselbortfall. Samtidigt sitter där en sjuksköterska vid bordet, som skakar på huvudet och säger att jag minsann hört från en kompis på en klinik i Olso, som använder den nya tekniken, att riskerna egentligen är oförändrade. Visserligen är effekterna av operationerna större, men samtidigt kvarstår problemet med känselbortfall.

Efter sjuksköterskans inlägg springer handkirurg- chefen till kontoret, och återkommer strax med dokument från forskare på ett institut i USA som visar på att de nya instrumenten är betydligt säkrare än de gamla, vilket föranleder sjuksköterskan att skriva upp länken till en sida på internet, där missnöjda patienter och oroliga anhöriga från kliniken i Oslo beskriver de skador och symptom som de upplevt med behandlingen.

Politikerna återvänder hem till sina partier, sätter sig i varsitt rum, och gör en värdering utifrån den fakta, de åsikter, uppmaningar och tyckanden som inkommit. Så blir det då slutligen dags för det styreslemöte som ska avgöra frågan kring handsvettsoperationerna:

Företrädaren för parti (a) meddelar: -Javisst, vi ska inte bara bevara handsvettsoperationerna, vi måste också också satsa på handsvettsforskning och nyinvesteringar för att göra operationerna säkrare i framtiden.

Företrädaren för parti (b) drar i stället slutsatsen: -Nej, riskerna är för stora, och de potentiella samhällsvinsterna för små, för att vi ska prioritera någon fortsatt satsning på att operara handsvett i framtiden. Vi tror att befolkningen i stort får bättre valuta för sina skattemedel om vi lägger de pengarna på ett flertal mindre åtgärder i närvården i stället.

Jag hoppas att ovanstående exempel något sånnär visar på svårigheten för en befolkningsföreträdare och en branschföreträdare att föra en seriös debatt. Man talar nämligen inte samma språk, har inte samma funktion eller uppdrag. För oavsett om två motståndare spelar på varsin planhalva, så gäller det att de befinner sig på samma arena. Därför är det så trist, att de politiker som delar Simus åsikter, inte ger sig in i debatten...

 

Tony

23 januari 2008 21:42

Kan ju tillägga, att några handsvettsoperationer, det prioriteras inte längre av politikerna i Västra Götaland.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Islandska RUV, motsvarigheten till svenska SVT, rapporterar grundligt om utbrottet i Eyjafjallajökli, eller Eyjafjällsjökeln. Det finns också tecken på att Katla är på väg att vakna, vilket snarare brukar vara regel än undantag efter Eyafjällsjökelns...

I dag har jag sett kort från systerdotterns mage. Däruti växer en lillsnoddas sig stark och det är förstås en liten triangel (eftersom dess mor var en vinkel). Mycket bensprattel enligt både barnmorska och systerdottern.   Så nu förbereder jag mi...

Ibland låter det som att vissa politiker, också inom mitt parti, tar opinionsmätningar och dylikt på lite för stort allvar. Alla vill tillhöra en vinnare och ingen vill vara impopulär. Därför tolkar MP just nu mätningarna som ytterst tillförlitliga, ...

Dags för lite påskledighet. Tänker tillbringa helgen i stugan tillsammans med nära och kära. I nästa vecka är det full fart igen, med bl.a. studiebesök, Regionstyrelsemöte och ett par träffar i Stockholm. Funderar även på en sväng till Uppsala, men d...

Dagarna är fulla av göromål och när det är så, så är det rejält skönt att koppla av med något helt annat än politik framåt småtimmarna. I kväll har jag därför suttit och totat ihop en liten vaggvisa i speldoseformat för trötta själar: http://...