Som sagt, den här helgen har jag inte gjort något särskilt. Njutit av solen, putsat fönstren, varit ute och promenerat. Och gjort hallonsaft. På grund av trasig frys, råkade jag komma över flera liter hallon. Så för den som kommer förbi, så bjuds det på hallonsaft den närmsta tiden.

När jag var färdig hade jag inget att göra, och satte mig därför och klinkade lite på klaviaturen. Hade tydligen hallonsaft i hjärnan, för ut kom en visa om hallonsaft, och en gammal man som suktade efter starkare drycker. En nonsensvisa förvisso, men bättre att ha sysselsatt sig med att göra nonsens, än att inte göra något. Texten följer nedan. Vill ni ha låten, så mailas den över för den som anmäler intresse...

1.

Som en liten pilt, jag satt i en berså,

på en liten filt, där farsan kröka på.

Dropparna han spillt, fick mig att hicka vilt.

men när jag had slickat i mig,

så sa mamma då!

Vet hut nu min lille gosse,

du som huvet har på skaft,

För känner du utav törsten,

så finns det ju hallonsaft!

Refr.

Jag vill ha,

drycker som är starka.

Starka.

Men mamma hon ville inte,

att jag skulle smaka sprit,

Hon sa du är för liten,

och sprit hör inte dit.

För många spriten fångar,

din pappa har blir fast,

därför får du hallonsaft.

2.

Sen så blev ja större, myndig blev ja då,

och ja satt och tänkte: ja vill pröva på.

Men min lilla fästmö, som jag hade kär,

Hon sa till mig låt bli,

för se spriten den tär.

Vet hut nu min lille fästman,

du som huvet har på skaft,

om strupen är full utav damm,

så finns det ju hallonsaft!

Refr.

Jag vill ha,

drycker som är starka.

Starka.

Men inte ens när vi giftes,

fick jag välan smaka sprit,

Bland alla fagra löften,

jag lova att va vit.

Och trots att jag med ett vinglas,

försvann ut och tog en rast,

så var däruti hallonsaft.

3.

Sen så blev jag gammal, flytta in på hem,

När vi skulle äta, tänkte jag igen.

Att jag ville smaka, starkt nån enda gång,

Men när som jag hade hällt upp,

tog skötarn hand om.

Vet hut nu min lille gubbe,

du som huvet har på skaft,

förbjudet det är med nubbe,

Här blir bara hallonsaft.

Refr.

Jag vill ha,

drycker som är starka.

Starka.

Men sköterskan sa anamma,

du får inte dricka brus.

Hon sa du är för gammal,

din mage tål ej rus.

Och när vi byter blöja,

så vill jag inte nej,

torka lös skit mer på dej.

4.

Sen så blev jag död, ja stod hos sankte Per

Neråt syntes glöd, jag tänkte inte där.

Jag har varit snäller, jag har varit rar,

Men sen tänkte jag att spriten,

hos djäveln dom har.

Säg Per får jag vandra ner dit,

fast jag har vart ganska snäll?

Jag tror att där finns en del sprit,

jag vill festa till i kväll.

Refr.

Jag vill ha,

drycker som är starka.

Starka.

//Men inte ens ner hos djäveln,

fick jag välan smaka sprit,

han sa: Allt vin är där uppe,

Här nere så väntar slit.

Nån gång kan det kanske hända,

att du får en liten rast,

och ett glas med hallonsaft.//

Som sagt, en nonsensvisa, det blev det...

Snön har i stort sett smält bort, men solen är framme, och med den ljuset. Har varit ute på en långpromenad. Packade mig ut redan vid 8.30, och kom just innanför dörren. Så med härligt rosenröda kinder sitter jag nu och betraktar hur solen tränger in genom ovanligt skitiga fönster. I morgon blir det jag som tar fram fönsterrakan och putsar fönster, det är ett som är sant.

Långpromenaden började med bussfärd till Rostock och därifrån vandrade jag upp mot Kroppefjäll. Den syn som möter en har dock inte så mycket med vinter att göra. Man kan utan större svårighet finna ett flertal vårtecken, inte minst bland vide och björkris, som såhär i slutet av januari, påminner mer om hur de bör se ut i mitten av mars. Förberedelserna är igång, och om det här fortsätter, utan någon egentlig köldknäpp, så lär den första lövsprickningen vara igång redan i slutet av april, som det verkar...

Det känns som att mycket går åt rätt väg just nu. Jobbade hemifrån i dag, satt och skrev rent en hel del anteckningar. Hade först tänkt fara till Borås en sväng, och jobba därifrån, men nej, det blev hemmajobb istället. Sedan unnade jag mig att sluta tidigt, hade ju egentligen tjänstgjort en heltids veckoarbetstid redan halvägs in på torsdagen.

Men klockan 14.30 stängde jag alltså ner datorn, loggade ut, och vandrade ut på byn. Snön ligger decimeterdjup, och även om det var ett par plusgrader, så var det vintrigt och klart i luften, inte den där dimmigt gråa vägg som mött en alltför många dagar den här vintern.

Även kvällen var trevlig, tillbringade den hos några vänner, satt och spelade poker (utan någon mer insats än dumlekolor, ska tilläggas). Och här sitter jag nu, nyss hemkommen, och ska strax gå och knyta mig. Och i morgon väntar en lång skön och fullständigt ledig lördag. Ska ut på en långpromenad upp mot Kroppefjäll, har jag tänkt. Livet är allt bra skönt, när allt kommer omkring...

En kortvarig lycka i vintermörkret. I dag när jag kom hem från Göteborg möttes jag av ett tunt, men ändå vitt snötäcke, och flingorna föll mjukt mot min tämligen nyklippta kalufs. I morgon lär det regna igen, men för ett ögonblick tar jag mig tid att njuta åt en vit vinter, och sänder en tanke till alla de eldsjälar som dagligen ägnar sig åt att kämpa för ett långsiktigt hållbart samhälle, inte minst för att också våra kommande generationer ska få glädjas åt ett härligt snöfall...

... nu får det sannerligen vara nog för i dag. Åkte till Vänersborg vid femsnåret i morse, och har inte hunnit hem än. Det märks att Lise är på semester, i dag har jag jobbat hela dagen, och ändå inte hunnit med ett dyft av det jag skulle. Men nästa buss går ca kl 21.30, och den ska jag baske mig med. Så nu får det vara slutknåpat för i dag. Och hör sen...

Det är mycket nu.

Tisdag först Vänersborg, därefter Bengtsfors, hemma vid 22- snåret, förmodligen.

Onsdag, avfärd från Mellerud kl 4.29, för att hinna upp till mötet i Stockholm. Åter hemma vid 23.30- snåret.

Torsdag, Vänersborg, förberedelse för Regionstyrelsen. Åter hemma vid 17- tiden, därefter lite nya blogginlägg. Lovar.

Men som sagt, det blir förmodligen en liten paus här på min blogg fram till på torsdag kväll. Vi hörs och ses!

Det går åt rätt håll, vilket denna lilla glada trudelutt påmint oss om sedan barnsben...

I helgen har jag åtagit mig att hjälpa en kompis i Billingsfors att försöka layota en skrift. En mycket användbar bok för den som tänkt göra något sådant, om än knastertrist, är "Att göra sin egen bok" av Krister Gidlund (ISBN 91 7844 369 5). På ett torrt, men ändå pedagogiskt sätt, beskrivs grunderna i hur man gör en text läsvänlig. En bra bok för den som vill göra sina texter mer läsbara...