I stället för att enligt konsumtions- samhällets mönster köpa en massa onödiga prylar som ingen ville ha, varför inte i stället ge bort en upplevelse i julklapp. Bjud dina nära och kära på en teaterbiljett, frikort till biografen, fotografen eller en lång och avkopplande weekend på spa. Mindre utsläpp, mindre stressigt, och oftast mer uppskattat...

Den svenska restaurangvärlden gör det lätt för sig. Förr var basilikapuckar a la Hälsans kök allenarådande vegetariskt alternativ på flertalet matställen i de mellanstora svenska städerna. I dag är det Quorn.

För mig som tycker om "riktig" vegetarisk mat, men föredrar kött framför quornification och andra halvfabrikat, är den vegetariska kosten på restaurangerna verkligen undermålig. Tyvärr ger den också en felaktig bild kring hur pass variationsrik den vegetariska kosten kan vara, för dem som inte ser en middag utan kött eller fisk som en "riktig" middag. Med andra ord - jag förstår dem som inte vågar testa vegetariskt, om restaurangvärldens vegopuckar och quornbitar är det som faller på näthinnan.

Ska dock inte surna till alldeles, utan ge ett tips kring en god vegetarisk rätt, serverad på en av Vänersborgs restauranger - den fyllda auberginen på Suads restaurang. En toppenrätt, som även den mest inbitna köttkonsumenten skulle uppskatta.

Avslutningsvis: Nej, jag är inte vegetarian, men jag inser att vi inte kan fortsätta äta mångdubbelt så mycket kött i dag, som vi gjorde för 30 år sedan. Därför försöker jag minska min egen köttkonsumtion, genom att äta vegetariskt minst 3 dagar i veckan. En klimatåtgärd i den lilla grå vardagen, som egentligen inte innebär någon särskilt stor uppoffring...

Torsdagens Kalla Fakta granskade i kvällens program Vidarkliniken i Järna. Man hade funnit någon forskare som ansåg att det mistelpreparat som används inom cancervården av Vidarkliniken inte fyller någon funktion. Samtidigt menar man i Järna att mistelpreparat har använts sedan 20- talet och är ett läkemedel som kompletterar andra behandlingar mot cancer, såsom t ex cellgift och strålning. Man anser att mistelpreparatet gör att patienten tål behandlingen bättre.

I det här fallet vill jag passa på att hänvisa till patienterna. Ingenstans finns motsvarande nöjdhets- siffror i vårt land, som i de enkätsvar som lämnas in av patienter som fått vård på Vidarkliniken. Jag kan också rapportera att en av mina fd kollegor, av sjukhuset i Borås ansågs medicinskt färdigbehandlad, d v s döende, redan på 1980- talet. Genom Vidarkliniken höll hon sig i form fram till sent 90- tal, innan cancern slutligen hann i fatt henne.

Jag är lekman, och kan inte fälla något avgörande kring om mistelextraktet fyller de medicinska kriteriena som läkemedel. Men likt många andra kurer, som inte läker, men lindrar symptom och smärta, så visar alla intervjuer, studier och granskningar som gjorts, att Vidarklinikens cancervård fyller en viktig funktion, och förbättrar livskvalitén för många svårt sjuka.

Nuförtiden nynnas det på en ny refräng, insprängt mellan klassiska barnvisor och tuggummipop. Jag har hört den på stan, jag har hört den på bussen, och jag har hört den i affären. småbarnens nye hjälte är en antihjältinna. Och det är ett av SVT:s barnprogram som ligger bakom.

Barnprogrammet handlar precis som de brukar göra, om troll, häxor, riddare, prinsar och prinsessor. Men de lever inte direkt i någon sagovärld, utan i något som verkar vara sagornas svar på miljonprogrammet. Programmet bevisar inte bara att bra barnprogram kan följas med glädje av både stora och små, utan också att SVT befäster rollen som landets bästa barnprograms- producenter. För att se ett smakprov på denna bisarra och störtsköna barnserie, klicka här  ;-)

Den tredje veckan med förkylning har inletts, och nu är det nattliga hostattacker som gäller. I bland är det skönt att sitta vaken om nätterna, och pyssla med lite ditten och datten. Men när man egentligen är lika livlig som en näve grus, och inget hellre vill än att sova, då är det ett elände att host- attackerna håller en vaken.

Fördelen är dock att man kan formulera ett inlägg här på bloggen. Har ju varit lite lat på det området, under mina sjukveckor, får liksom ingen inspiration att skriva något.

Nähepp, nu skall jag återgå till att läsa en faschinerande bok av Göran Hägg (ni vet, han som brukar sitta i SVT:s morgonsoffa om fredagarna), som handlar om Påvarnas historia, allt från Petrus till Benedictus XVI. En oerhört mycket mer faschinerande, och skrämmande historia, än vad man kan tro. De värsta påvarna hittills (av de kapitel jag läst), torde vara Alexander (tror numret var den VII) och Julius II samt en Leo, vars nummer jag glömt. Den ene var en horkarl, den andre en icketroende krigare, och den tredje ville bara leva loppan. Jojo, det finns många skandaler att läsa om. Och Göran Hägg skriver på ett lagom ironiserande och hurtfriskt sätt. En perfekt bok, när man är sömnig, men inte kan sova...

God natt, gott folk!

Jag skall erkänna det direkt. Jag avskyr vintertid.

För mig är det obegripligt att den så kallade normaltiden överhuvudtaget finns. Varför besluta om något så dumt. Helt plötsligt vankar man kring mitt på blanka eftermiddagen, allt medan skymningen faller. Har inte vi svenskar tillräckligt mörkt vintertid, måste man därutöver korta dagen ytterligare en timma?

Visst, det finns naturligtvis vissa hurtbullar som påpekar att det ljusnar en timma tidigare på morgonen. Fast för de hurtbullarna vill jag påpeka att man i så fall infört tidsomställningen för sent på året, för att det skall ha någon effekt. Hade man ställt om klockan i september, som tidigare, då fanns det fakiskt en idé. Nu spelar den där timman på morgonen inte någon riktig roll i alla fall, man tillbringar den ändå bakom tjocka murar på skolor och arbetsplatser.

Nej, börja i stället kalla sommartiden för normaltid, och avskaffa vintertiden helt. Jag menar, har man genom klimatförstörningen avskaffat vintrarna, då är det ju lika bra att löpa linan ut...

Passar på att ta en liten klämdag med ledighet under torsdagen. Har jobbat många vardagar och helgdagar det sista, långa sådana. En veckoarbetstid på ca 55-60 timmar. Det blir så, när mötesfrekvensen är tät, vilket den är så här års. Och då han jag ändå inte med att närvara på Sjuhärads möte i söndags, något jag verkligen hade sett fram emot. Saknar mina Sjuhärads- kompisar.

I tider när man jobbat för många timmar, för många veckor på raken, då är det skönt att planera för en komp- dag. Det är en ynnest att få unna sig det. Det är inte alla som har den förmånen att de kan planera in lediga dagar...

Jag är en man med ganska stort tålamod. Men någonstans bryter även min frustration ut i ilska, och när det gäller Windows Vista så är gränsen nådd. Sällan har jag mött ett operativsystem som är lika skakigt. Kernal- fel på kernal- fel, låsningar, omstarter och en oförmåga att kunna läsa och förstå program som ej designats till annat än just Windows Vista - jag blir förbannad och frustrerad.

I dag har min praktiserande systerdotter filmat en presskonferens, mp i Västra Götalandsregionen presenterade i dag vårt klimatprogram. Nu har jag sett den presskonferensen halvvägs ungefär 7 - 8 gånger. När jag sedan försöker mata in filmen i mitt redigeringsprogram, uppträder ett kernal- fel på Windows Vista, och jag får börja om...

Hujeda mig...