Ända sedan barnsben har jag haft virvlar i håret, som gjort att mitt hår efter en natts sömn skapar en kalufs med tovigt, trassligt och mycket rufsigt hår, ofta ståendes rakt ut från huvudskulten. Under 80- talet var det en fördel, det medges, för under det årtiondet skulle man ju se ut så'n i håret.

I dag lyckades jag dock skrämma ett litet barn till gråt, när jag tidigt i morse var ute och slängde räkskal från gårdagskvällen i soptunnan. Flickans mamma tröstade dock den lilla, och sade att farbrorn bara inte kammat sig. Till denna moder vill jag bara framföra att jo, jag hade visst kammat mig, men mina virvlar ger inte vika för sådana enkla metoder. Inte ens hård gele eller stark spray sätter mina virvlar på plats, åtminstone inte förrän man tagit sig en ordentlig rotblöta i duschen.

Nu undrar ni kanske varför jag skriver om något sådant ointressant som illmariga hårtestar, en dag som denna, då förre försvarsminister Odenberg gav många intressanta svar i P1:s lördagsintervju, då protesterna mot regimen i Burma fortsatte, eller då den orangea koalitionen verkar ha segrat i parlamentsvalet i Ukraina. Men i dag är min första helt lediga helg på flera veckor, därför unnar jag mig från att ta ledigt från tyckande i politiska frågor. Fast vem vet, i morgon kanske man fått abstinens igen, och börjar komma med åsikter och utspel i politiska spörsmål igen...

I våras var jag och syster Madelionos i Prag, vilket var skönt. Längtar faktiskt tillbaks dit, på något sätt hade det behövts en liten resa för att förlänga sommaren, det här året när det egentligen aldrig blev någon sommar...

Jag, under Karlsbron i maj. Enda högtrycksryggen jag råkade befinna mig i, den här sommaren...

I dag tog jag en rejäl långpromenad, på sissådär 3 mil. Det var skönt och stärkande. I bland är det just vad man behöver, att komma ut i naturen, rensa luftrören i den svala höstluften, och följa hur växterna förbereder sig för vintern.

I år är hösttecknen senare än normalt, tja, kanske inte lövfällningen från träden, den kommer tidigare för var år, men övriga hösttecken är sena. Blåklockorna står fortfarande klarblå vid vägkanterna, och de få kvarvarande humlorna gör mödosamma landningar i höstsolen.

Att vara ute i naturen, utan krav på att uträtta något förutom att bara vara där, är skönt. Fast i dag inträffade två fadäser:

1. Skoskav

Lärdom: Försök inte gå in nya skor genom att använda dem under en långpromenad.

 2. Ont i svanskotan

Lärdom: Kana inte nedför branta nedförsbackar om du inte tänkt hålla dig på benen.

Men dessa små fadäser uppvägs av glädjen att ha en helt ledig dag, som man kan tillbringa med att vandra runt ute i skog och mark - och göra absolut ingenting. Det är livskvalitet...

Rödbetor ska vara nyttigt, har jag hört. I kväll ugnsbakade jag två stycken att äta till kvällsmat. Smakade bättre än förväntat...

Politikerna i de flesta av landstingen och regionerna har under år förespråkat decentraliserade läkemedelskostnader. I många fall är det bra, därför att vi vet att överförskrivningen är stor i landet, inte minst här på västkusten. Det märks inte minst om man kollar på det stora antalet mediciner som står och går ut ur datum hemma hos medborgarna. Man märker det också på andelen mediciner som lämnas in till miljöstationerna, och då räknar man ändå med att det finns ett stort mörkertal som slängs i soppåsar mm.

Samtidigt blir man varse om dilemmat i det decentraliserade ansvaret, när historian om Kalle Dejemyr spelas upp i media. En 20- årig kille med dödlig sjukdom, vars medicin är så dyr att sjukhuset beslutar dra in den, trots bevisade effekter.

När det gäller extrema fall finns i dag ett kommunalförbund mellan vissa av de större landstingen/regionerna. Hittills har samverkan rört sig om en protonstrålningsanläggning för vissa mycket specifika former av cancer, som bl a Västra Götalandsregionen är delaktig i. En anläggning som ligger i Uppsala, och som är så unik, att anläggningen hittills är unik i Norden. Kanske bör regioner och landsting även samverka när det gäller behandlingar för såpass udda diagnoser, att behandlingskostnaden årligen ligger på omkring 10 miljoner kronor.

Någonstans dyker tanken upp: - Vi kan inte med gott samvete lägga mångmiljonbelopp till forskning varje år, utan att ha råd att tillämpa de metoder och mediciner som forskats fram. Därför måste landsting och regioner ta ett samlat ansvar för att lösa sådana här speciella situationer.

I dag har jag varit sjuk. Har legat och dåsat hela eftermiddagen, sovit sedan niotiden i kväll. Så vaknar man spikrak, mitt i natten, loggar in på Gittan för att läsa mailen, och vem är där och ivrig att chatta, om inte Johan. Härligt att mitt parti har jouröppet om natten :-)

Vår administrativa chef på Residenset i Vänersborg avtackades i dag, då hon går i pension i slutet av månaden. Det var en trevlig tillställning. Gun- Britt och jag har haft många intressanta diskussioner genom åren, och det känns faktiskt ganska tomt att hon slutar, även om hennes ersättare, Agneta, säkert kommer bli en bra efterträdare.

Efter avtackningen bjöds det på en fin buffé, med italienskt tema, kanske därför att Gun- Britt planerar resa till Italien senare i höst. Låter som helt rätt sätt att fira sin pension, på!

Nu har storasyster och tillika regionkanslist Madelionos, Maddisan, Nene (kärt barn har många namn) blivit med blogg, hon också :-)

Nya måstebloggen (efter Johan, Tomas, Heiti, Linnea, Angela och Göran) blir alltså http://maddisan.bloggagratis.se/